nathalieborjesson

VÄRLDENS lyckligaste dag var när min handläggare ringde i måndags och berättade den BÄSTA nyheten; att bennett har beviljats uppehållstillstånd!!!! jag kunde inte få fram mer än ett TACk sen grät jag och mamma fick ta över telefonen! kan inte beskrivas i ord vilken känsla det var! att först ha fått leva i ovisshett och bara fått ovetande svar tills att få detta efterlängtade samtal!!! LYCKA!!!!! och den depression å ångest man känner när INGEN vet NÅGONTING! jag hade blivit inlagd på psyket om detta fortsatt, gått in i ett total mörker. för det var så jag har känt nu de senaste månaderna. TOTAL MÖRKER. inget har vart roligt som det brukar, svårt att koncentrera sig, inte viljan att umgås med någon eller några, gråten i halsen hela tiden och minsta fel som händer så kommer det en flod. plus gravid. då ska man vara glad men jag har inte kunnat njuta och vara så glad som man ska vara när man är gravid. man vill bara gräva ner sej och hoppas tiden går fort och att den värsta tiden är förbi och när man vaknar upp är allt frid å fröjd. och jag visste att den tiden kommer bara när bennett och vår bebis är TILLSAMMANS. inget annatt hade fått mig att känna lycka annars igen...

NU är allt annorlunda, eller det börjar kännas ljusare nu iaf. jag är fortfarande nojjig och kan inte tro allt är sant föräns jag har kramat om honom på flygplatsen och vet att vi aldrig ska skiljas åt igen. jag känner fortfarande press för allt annatt som händer omkring (skriver inte här) men det tynger en och man tänker på det varje dag. jag hoppas iuaf att jag, bebis och bennett får ett bra liv här och en bra start på vårt liv tillsammans utan att begära allt för mkt...

även fast livet kanske inte alltid är uppåt, så kommer vi iaf ha varandra och det är mer värt än någonting annat!!!! TILLSAMMANS är vi oslagbara=)

MAHALNA MAHALKITA MI AMOR BENNETT!!!